fredag 6 januari 2012

Gå ner i vikt snabbt - om dumheten med att frossa och svälta.

Att ibland inte kunna motstå det plötsliga begäret och äta alldeles för mycket. Och sedan - när man gått upp något kilo perioderna av ånger då man inte äter någonting. Att gå upp och ned på det här sättet, när vikten åker berg- och dalbauc och växlar med extrema intervaller, är ytterligare en synd som i längden bara gör dig fet. Sålunda något du ska undvika, även om du har ambitionen att gå ner i vikt snabbt.

Vid detta beteende göds och utvidgas först adipocyterna (fettcellerna), och programmeras alltså för ett bestämt fettinnehåll. Sedan töms de på sitt innehåll, de krymper men strävar samtidigt efter att äter svälla upp till sin ursprungliga storlek. På detta sätt uppkommer genom hormonsignaler via hjärnan ett nytt plötsligt och oemotståndligt begär. Det finns ingenting som vår fettvävnad har så svårt att förlåta som bristande konsekvens. Fettcellerna tränas regelrätt i att snabbt ta upp fett. Och denna träning är själva motsatsen till att gå ner i vikt snabbt...på ett beständigt sätt. Sålunda: frossa och svälta är inget alternativ när det kommer till viktminskning, även om du vill gå ner i vikt snabbt. 

Fettdepåerna försvaras om du går ner i vikt snabbt genom svält

Det som är så negativt är att fettcellerna utvecklar fler så kallade aJfa-2-receptorer när näringsintaget åker berg- och dalbana. Detta leder till att fett snabbare och mer envist lagras i fettde påerna. Alfa-2-cellerna finns framför allt i området kring höfter, stjärt och lår. Fettceller med fler så kallade betareceptorer däremot är typiska för bukfettet som lättare kan frigöra sitt fett. Fettforskaren Rudolph Leibel vid Rockefelleruniversitetet i New York har gjort några intressanta iakttagelser: En kvinnlig patient med ett stort antal alfa-2-receptorer på fettcellerna förlorade 15 procent av sin övervikt, men andelen fett på höfter och lår förblev oförändrad. Medan alfa-2-receptorerna företradesvis är delaktiga i Upogenesen (nybildningen av fett), är be tareceptorerna huvudsakligen ansvariga för lipolysen (sönder delningen av fett).

Gå ner i vikt snabbt utan att kompromissa med balans och bra rutiner
Vår kropp älskar balans och regelbundenhet. Måltidernas storlek bör därför inte variera alltför mycket från dag till dag, faktiskt även om du tänker gå ner i vikt snabbt. Det är inte förbjudet att unna sig kulinariska läckerheter. Men måltiderna bör bestå av livsmedel som är rika på lipolytiska substanser (som frigör fett).

I det här sammanhanget har vi mycket att lära av sydlänningarna. Även deras gärna utdragna kvällsmåltider är lätta och rettfattiga. De består av sallat och grönsaker i stor mängd, en liten mängd kött eller fisk, inte alltför många olika tillbehör och de innehåller inga tunga, feta såser. Dessutom använder de företrädesvis högvärdig vegetabilisk olja, till exempel olivolja. Så ska du också göra när det är dax att gå ner i vikt snabbt.

Kolhydrater - vad har de för funktion?

Kolhydraterna är den energikälla som kroppen föredrar (även om den som sagt kan klara sig utan den). När kolhydraterna har smälts hamnar de alla i större eller mindre grad som glukos (druvsocker) i blodet. Därför kallas de också för blodglukos eller, populärt, blodsocker. Blodsockret tas sedan upp av alla våra organ och används som energi för vårt dagliga behov, och allt som är överflödigt lagras. Vår hjärna är helt beroende av stabil tillförsel av blodsocker, och använder cirka 75 procent av all glukos som cirkulerar i blodet. Därför leder lågt blodsocker till betydande obehag, även en känsla av kyla hos diabetiker, eftersom hjärnan signalerar att detta är farligt. Den ger besked att äta och då företrädesvis något sött, för det är det snabbaste sättet att få upp blod sockernivån.

Alkohol, hälsa och fettförbränning

Om du inte har hört talas om att socker och fett är farligt, har du i varje fal hört talas om att alkohol är skadligt. Man moraliserar ofta över bruket av alkohol. Alkohol är ett energigivande näringsämne, och vi kan leva helt normalt utan att överhuvudtaget dricka det.

Alkohol är i utgångsläget toxisk, dvs. giftig, men levern klarar att hantera små mängder åt gången utan några större problem. Alkohol förekommer i nattiren, bland annat i övermogna frukter. Det finns massor med forskningsresultat som tyder på att lite alkohol varje dag verkar hälsofrämjande, genom att sänka risken för hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Här handlar det om en enhet alkohol, dvs. ett glas vin dagligen för kvinnor eller två alkoholenheter för män.

Spelar det någon roll vad man dricker? Det tycks vara så att det är bäst att dricka rödvin, och det beror på att rödvin innehåller mängder med antioxidanter, dvs. ämnen som skyddaE våra celler mot för tidig död och åldrande. Annars tycks det vara så att alkohol i sig, oavsett sort och i måttlig mängd, verkar förebyggande mot hjärtsjukdomar. Öl är inte så bra på grund av sitt höga maltsockerinnehåll. Du har säkert lagt märke till att de som dricker mycket öl får ölmage. Det beror på att ölet har ett mycket högt glykemiskt index.

Dricker man för mycket alkohol varje dag, alltså mer än en till två enheter eller större mängder samlat på helgerna, som man gärna gör på våra breddgrader, klarar inte levern av att tackla detta. Levern kan ta skada på sikt, och den nyttiga effekten av alkoholen försvinner. Högre alkoholintag verkar som ett gift, och kan förstöra hjärtat och de flesta av våra andra organ - inklusive hjärnans funktioner.

Högt alkolholintag leder till övervikt eftersom leverns fettförbränning i hög grad stannar upp (så länge det finns alkohol i blodet förbränner levern hellre alkohol än fett), och för att alkohol bidrar med en del "tomma" kalorier på samma sätt som socker, finmalt vetemjöl och potatis). Dricker man nycket alkohol, motionerar ute och äter fel (en kombination som inte är helt ovanlig), ökar det risken för livsstilsjukdomar.

Protein och fettförbränning

Protein är mycket viktigt för en effektiv fettförbränning. För det första påverkar proteinintaget en rad hormoner. Viktigast i det sammanhanget är att protein ökar tillväxthormonet IGF-1 och hormonet glukagon. Det första bidrar till ökad muskelmassa (ett anabolt hormon), och det andra bidrar till ökad fettförbränning och mättnadskänsla.

Protein - dyrt för förbränningen?

Nedbrytningen av protein till aminosyror och nybildning av det protein som kroppen behöver sker i levern. Själva processen är tämligen energikrävande och leder dessutom till att en del värme frisätts. Cirka 25 procent av kostens proteininnehåll används i den här processen, vilket betyder att vi får mindre energi från protein än det antal kalorier som anges.

Var finner du protein?

Det finns två proteinkällor, djurprotein och växtprotein. Djurprotein finns i mjölk och mejeriprodukter, i ägg, allt kött, fågel, fisk och skaldjur. Kom ihåg att det är det mättade fettet i mejeriprodukter och kött som är onyttigt, inte protemerna! Väljer du magra produkter är fettet inte något problem. Växtproteiner finner du huvudsakligen i nötter, baljväxter som bönor, linser, ärter och i mindre grad i andra grönsaker. Särskilt sojabönor är en fantastiskt bra proteinkälla med många hälsofrämjande egenskaper. I USA sker det nu en explosion i antalet sojaprodukter, och de kommer säkert så småningom till Europa och Norden också. Tofii, sojamjölk, tempeh, sojabaserade ostar och sojafärs är bara några få exempel.